Svenska bin

Systematik

Gaddsteklar

Bobyggnad

Pollinering

Parasiter

Hot

Colletidae -korttungebin

Andrenidae - sandbin

Halictidae - vägbin

Melittidae - sommarbin

Megachilidae - buksamlarbin

Apidae: Anthophorinae

Pälsbin (Anthophora)

Pälsbin utgörs i Sverige av fem solitära arter, relativt stora, pälsförsedda bin med lång tunga. Arterna är ofta blomspecialister. Svartpälsbiet (Anthophora retusa) har kraftigt minskat (se åtgärdsprogram). Gruppen har en släktesspecaliserad boparasit i den numera utdöda Melecta, som på 1970-talet levde på Öland.

Underfamiljen långtungebin innehåller en spretig skara bin som å ena sidan är högt specialiserade med avseende på boparasitering, å  andra sidan stora arter med utvecklad pollenspecialisering. De boparasiterande släktena utnyttjar andra, fylogenetiskt avlägsna, bisläkten som värdar.

Små boparasitiska släkten

Filtbin (Epeolous) är ett släkte med fem arter som boparasiterar hos sidenbin. Pärlbi (Biastes truncatus) utnyttjar istället solbin som värd. Båda grupperna har spektakulära filtfläckar på bakkroppen.

Tre små bobildande släkten

Snickarbiet (Xylocopa violacea) påträffades första gången i Uppsala 2005, men fyndet är udda och det är otroligt att arten kan överleva i Sverige. Långhornsbiet (Eucera longicornis) är kanske vårt mest spektakulära bi, i och med hanens jättelånga antenner, honan anlägger bon i sandig mark och samlar mest pollen från ärtväxter. Som nektarkälla används gärna tjärblomster och lingon. Märgbiet (Ceratina cyanea) är ett litet bi som boar i gamla rosstjälkar i solbelysta bryn. Arten skimrar i blått och har en päronformad stjärt.

Apidae:  Apinae

Hem

Företaget

Aktuellt

Meriter

Gyllengökbi (Nomada goodeniana) utnyttjar gyllensandbi (Andrena nigroaenea) som värd för sina larver, just här solar honan sig och samlar kraft att invadera ett bo.

Foto: N. Erik Sjödin

Gökbin (Nomada)

Gökbin är ett släkte om 34 arter som specialiserat sig på att utnyttja sandbin som värdar. De känns igen på den sparsamma behåringen samt de ofta i svart och gult och/eller rött bjärt färgade "hud"ytan. Gökbinshonor smiter ner i sandbiets boschakt, lägger ägg på värdens pollenklump avsedd för dennes larv. Gökbilarven som sedan föds snor sen maten.

T.v. Långhornsbi som suger nektar från häckvicker. Arten utnyttjar annars även gärna tjärblomster eller lingon som nektarkälla. De långa antennerna fungerar som luktorgan. T.h. ett filtbi i rallarros.  Foto: N. Erik Sjödin

Svenska bin - långtungebin (Anthophorinae)

ått

Länkar

Sidansvarig: N. Erik Sjödin/Knus Natur