Svenska bin

Systematik

Gaddsteklar

Bobyggnad

Pollinering

Parasiter

Hot

Colletidae -korttungebin

Andrenidae - sandbin

Halictidae - vägbin

Melittidae - sommarbin

Megachilidae - buksamlarbin

Apidae: Anthophorinae

Colletes - sidenbin

Släktet består i Sverige av 8 arter, vanligen flygande på sensommaren. Arterna avgränsar celler med sekret som stelnar till en sidenlik vägg i änden på en självgrävd gång i fin solexponerad sandmiljö. Många arter är oligolektiska och är värdar för boparasiter såsom blodbin eller filtbin.  

Familjen ugörs av två släkten (sidenbin Colletes, och citronbin Hylaeus) korttungade bin som avgränsar sina bon med sekret (selophan) som stelnar till halvgenomskinliga väggar (sidenlika). En systematisk karaktär är den kluvna tungan.

Parasiter och boparasiter

Vårsidenbi åtföljs av minst två viktiga parasiter. Den första är boparasiten storblodbi (Halictidae: Sphecodes albiabris), som verkar ha ökat de senaste årtiondena. En viktig parasit är den vårliga bibaggen – Apalus bimaculatus – som kryper upp i mars, parar sig, lägger en äggkokong, som kläcks efter ett par veckor. De minimala larverna tar sig ner i vårsidenbinas bon och förtär vad som går att ätas (ägg, larver, pollen och nektar).

Vårsidenbi - Colletes cunicularius

Släktets stora undantag: Arten är betyldigt större än slätkingarna, den flyger på våren (april-maj) och är oligolektisk på Salix. Parningen är typexemplet på ”scramble competition”: Hanarna kläcks ofta 2-3 dagar före honorna som signalerar sin ankomst med små läten. När hon till sist når markytan övermannas hon av drösar av parningsbenägna hanar. Man tror att den hane som först kommer till har störst sannolikhet att befrukta honans ovarier.

Apidae:  Apinae

Hem

Företaget

Aktuellt

Meriter

Väggsidenbi Colletes daviesanus här en hane som väntar på att få para en hona (t.v.). Gårdscitronbiet Hylaeus communis avslutar här sin sista cell i det artificiella bohålet av bambu (t.h.).

Foto: N. Erik Sjödin

Hylaeus - citronbin

Släktet är binas (Apoidea) mest primitiva grupp som kan sägas vara grävsteklar som blivit pollen och nektarätare. De 15 svenska arterna avgränsar boceller med hjälp av slem som stelnar till mellanväggar i cylinderformade hål i växtstjälkar av t.ex. vass (Phragmites), eller i gnag i ved av t.ex. barkborrar eller anobiider.

T.v. vårsidenbi Colletes cunicularius vid bo. T.h. bibagge Apalus bimaculatus triungulidlarver i kokong. Foto: N. Erik Sjödin

Svenska bin - korttungebin (Colletidae)

KNUS NATUR

Länkar

Sidansvarig: N. Erik Sjödin/Knus Natur