Svenska bin -översikt

Systematik

Gaddsteklar - Aculeata

Bobyggnad

Pollinering

Parasiter

Hot

 Sand eller sandig jord

Av våra bobyggande bin lever 135 arter i sand. Sandig jord ärlättgrävd, snabbt vattengenomsläppande och där kraftig erosion gör vegetationen sparsam. Bin i sand skyddar sig mot vatten genom att konstruera horisontella gångar vari boceller avgränsas.

 Bohålan

Ca. 35 sociala eller andra stora arter nyttjar större hålrum mellan stenar, under bark, i jord eller i vegetation. De flesta av våra humlor boar i underjordiska grottor invid träd eller gamla sork och mushålor. Vissa arter kan även använda gamla fågelbon (efter hackspett, eller i artificiella holkar) ex. hushumla och stenhumla.

Ett bi (Apoidea) är en hårig gaddstekel (Aculeata) som lever av vegetarisk kost. Bon anläggs som celler med pollen i solig miljö antingen i sandig jord, i cylindrar i örtstjälkar eller i ved från insektsgnag, eller i håligheter mellan stenar, i vegetation eller under mark (ex. gamla musgångar). Av våra 295 svenska arter samlar 217 pollen till celler i egna bon.

Sälgsandbi  Andrena vaga anländer med sälgpollen Salix caprea till sin sandiga bohåla. Foto: N. Erik Sjödin

Hem

Företaget

Aktuellt

Meriter

Svenska bin - bobyggnad

Smörblombi Chelostoma florisomne är ett av många buksamlarbin som gärna använder skalbaggsgnagda hål, här efter Anobium art, cellerna avgränsas med växttugg. T.h. larv av citronbi. Foto: N. Erik Sjödin

 Cylindrar i ved eller ört

Omkring 50 bin bygger bo i cylindrar, där bl.a. citronbin Hylaues, använder gamla fjolårsståndare av t.ex. bladvass Phragmites australis. Andra Hylaeus, väggbin Heriades eller blomsovarbin Chelostoma nyttjar gnag från små vedinsekter såsom Anobium eller barkborrar. Större arter tapetserarbin Megachile och murarbin Osmia använder gnag efter långhorningar (Cerambycidae), praktbaggar (Buprestidae) eller fjärilslarver (Cossus). Det traditionella odlingslandskapet skapade förmodligen fler möjligheter i och med småskaligheten, där fält avgränsades med trägärdsgårdar, och där timrade hus och vasstak prydde landskapet.

Rödmurarbi Osmia bicornis bygger gärna i husfasader, men även i artificiella boholkar. Foto: N. Erik Sjödin

 Bocellen

Artgrupper använder olika material för att avgränsa bocellerna. Korttungebin (Colletidae) gör celofan av torkat spott. Sandbyggande grupper gör sandväggar, medan många ex. murarbin gjuter cement med sand eller lera. Murarbin och tapetserarbin använder tuggat växtmateral eller hela bladbitar (Megachile). Foto: N. Erik Sjödin

KNUS NATUR

Länkar

Sidansvarig: N. Erik Sjödin/Knus Natur